Berättelser om vår tid – i framtiden
Vad menar jag egentligen med det? Här en liten text om saken.
Genren Science fiction är i sig en mycket bred genre. Den innehåller inte alltid rymdskepp och rymdfärder och det gör inte heller mina berättelser – i varje fall inte hittills. Jag tar oftast avstamp i sådant vi ser omkring oss redan nu, i vår tid. Historierna utspelar sig i en framtid, men den är på många sätt mycket närmare än vi kanske anar.
Framförallt på senare tid har begreppet AI blivit aktuellt och det har redan påverkat många människors liv och hur vi arbetar. Inte minst inom högskole- och universitetsvärlden där jag själv är yrkesverksam. Att studenter tar AI till hjälp av språkmodeller såsom ChatGPT eller andra AI verktyg för att lösa sina uppgifter, är redan vardag. Det sker delvis inom det tillåtnas ram men också tyvärr på ett sätt som räknas som fusk och det har redan tvingat skolvärlden till att förändra sättet att utföra examinationer.
Genombrottet för AI-tekniken har gjort att föreställningen om framtida konstgjorda intelligenser, skapade av människan har tagit plats i allmänhetens medvetande på ett helt nytt sätt. Vi har börjat förstå att den märkliga science fiction världen med människoliknande robotar – humanoider – kanske inte längre är en så avlägsen fantasi som vi fram till nu har trott.
Det samma gäller andra tekniker som hittills haft karaktären av kittlande framtidsfantasier såsom exempelvis genetisk manipulation – gendesign. Vårt DNA är kartlagt och ingrepp i den mänskliga genetiska koden i syfte att påverka organismens egenskaper har redan gjorts.
Det här gör att de fiktiva berättelser vi nu kan skriva, i genren science fiction, i själva verket snuddar vid en verklighet som redan är här, eller i varje fall mycket nära.
Det är i den hagen jag tycker om att förlägga mina historier. Den tekniska miljö som bildar fundamentet till det som händer i dem, finns inte fullt ut idag, men grunderna till den är i allra högsta grad verklig och framtiden kommer stadigt närmare.
Det intressanta är förstås de frågor som väcks av detta. Det handlar mycket om hur synen på oss själva som människor kan komma att förändras. Att den kommer att göra det är nog ställt utom allt tvivel.
Det blir allt svårare att förklara vad som är unikt mänskligt. När robotarna blir lika oss – riskerar vi samtidigt att bli alltmer lika dem? Hur kommer vi möta dem? Ta emot med öppna armar eller blir det motstånd – våld? Vad skall människan syssla med? Hur behåller vi det unika människovärdet?
Det finns mycket att skriva om.
Hoppas ni vill följa mitt fortsatta skrivande. Redan nu finns några böcker att titta närmare på.
Sara och Theo
Algoritm
Evigheten är en mycket lång tid
De två böckerna ”Algoritm” och ”Evigheten…” är inom kort på väg ut i nya utgivningar. Mer om det kommer framöver.
Lämna ett svar